3 min Lästid

Så säkra är Sveriges schakt och rörgravar

Seth Lundgren

I genomsnitt sker en till tre dödsolyckor i Sverige varje år till följd av ras i schakt eller rörgravar. Under åren 2012 – 2017 anmäldes 116 arbetsskador efter olyckor i schakt och rörgravar. Ett femtiotal av dessa handlade om olika typer av ras och 87 av de drabbade arbetade med byggnads- och hantverksarbeten.
Källa: Arbetsmiljöverket

Slarv och okunskap är de största riskfaktorerna

Ofta sker olyckor i schakt på grund av enkla felbedömningar av jordarterna eller att förändringar i mark eller omgivningar sker under arbetets gång. Det kan till exempel bero på temperaturväxlingar, att grundvattnet strömmar till eller att vibrationer från kringliggande trafik och markarbete påverkar jorden.

blog

Om man då inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder: korrekt utförd släntning eller använt stödkonstruktion som spont, spontkassett eller linjära spontsystem, kan sådana misstag få fatala följder.

Att ha kunskap om de faktorer som påverkar säkerheten i rörgravarna är med andra ord oerhört viktigt. 

 

Läs mer om faktorerna som påverkar säkerheten i rörgravarna

 

Stödkonstruktioner för säkrare schakt

I Sverige reglerar Arbetsmiljöverket de lagar och bestämmelser som rör säkert schaktarbete. De skriver så här:

 

“Stödkonstruktioner, till exempel spont, ska användas om det finns en rasrisk. Alternativt får schakten utföras med släntlutning. Det är även viktigt att schakt­massorna inte läggs för nära kanten och att fordons­trafik inte får köra för nära.”

Att använda stödkonstruktioner vid minsta risk för ras säkrar arbetsmiljön för alla som arbetar i och kring schakten. Att använda sig av metoden släntlutning kräver större kunskap om jordmassorna och hur de påverkas av tid, väder och vind och yttre faktorer som exempelvis vibrationer.

Dessutom kräver släntning mer arbete i form av logistik för till exempel jordmassor, anläggningsbil, urgrävning, bortforsling, mellanlager, deponi och förvaring. Släntning ger också en kostnadsökning, 50% ökning av CO2 utsläpp är inte ovanlig.

Att använda stödkonstruktion som till exempel spontkassett ökar säkerheten radikalt.

Hur säker eller osäker en schakt är idag är en bedömningssport baserad på gammalmodig branschkultur.

 

En smart investering

aluminiumspont-1

Idag finns egentligen ingen anledning att inte använda stödkonstruktioner som spont, schaktsläde eller linjära spontsystem. Dagens spontsystem är enkla att transportera och montera, och de finns anpassade för alla olika typer av schaktarbeten. Det finns spontsystem för breda, långa, djupa såväl som för mindre schakt i olika typer av miljöer. Det finns extra lätta spont i aluminium, spont som passar rörgravar med korsande ledningar och spontsystem i form av kassetter.

Det finns inte heller något motsatsförhållande vad gäller ekonomi och stödkonstruktioner. Att hyra eller köpa spont innebär initialt en extra kostnad men den kan enkelt räknas hem om man även räknar in det arbete som inte behöver utföras. Att inte behöva hantera logistiken kring jordmassor som ska transporteras och förvaras innebär även att det är mer miljömässigt hållbart att använda stödkonstruktioner. Framförallt är det ett enkelt beslut om man ser till personsäkerheten.

 

Vill du ladda ner detta material? Vi har samlat detta i en PDF som är perfekt för dig som behöver ett diskussionsunderlag. Klicka här för att ladda ner "Så är säkerheten i Svenska schakt och rörgravar"

 

New call-to-action

Dela inlägget

 

Prenumenera på denna blogg!