I Sverige är regler och lagar kring hur schakt och rörgravar ska säkras inte lika tydliga eller tvingande som i många andra länder. Vi har Arbetsmiljölagen att förhålla oss till som styr hur vi ska uppnå en säker arbetsmiljö. Där finns arbetsgivarens ansvar angivet i föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet och i Allmänna bestämmelser (AB) finns det allmänna regler för ansvar i specifika projekt.
Bedöma riskerna – aktörernas eget ansvar
I praktiken ligger det alltså på varje arbetsgivare att skaffa sig den kunskap som schaktningsprojektet kräver, att anlita lämplig expertis och att använda sig av rätt utrustning för de förhållanden som råder.
Sverige skiljer sig därmed från andra länder där lagarna vanligtvis är mer detaljspecifika. I Tyskland är det exempelvis lag på stödkonstruktion om schaktet är djupare än 1,2 meter. I vissa länder är det förbjudet med all typ av ensamarbete. Dessutom kan man som arbetsgivare eller beställare hållas ansvariga som kollektiv till skillnad från i Sverige.
Så här skriver Arbetsmiljöverket i avsnittet “Schaktningsarbete med risk för ras”
Markarbete skall planeras och genomföras så att stabiliteten i marken blir tillräcklig med hänsyn till de belastningar den kan komma att utsättas för. Risken för ras, jordskred, bottenupptryckning eller andra oplanerade förändringar hos marken samt risken för översvämning skall förebyggas. Beräkningar och bedömning bör utföras av någon som har nödvändiga geotekniska kunskaper. Schaktningsarbeten får påbörjas och utföras endast under ledning av kompetent person.
Stödkonstruktioner, till exempel spont, ska användas om det finns en rasrisk. Alternativt får schakten utföras med släntlutning. Det är viktigt att även schaktmassorna inte läggs för nära kanten och att fordonstrafik inte får köra för nära.
Det finns många anledningar att använda stödkonstruktioner
Förutom att stödkonstruktioner som spontsystem minimerar riskerna för ras i schakt finns en rad andra fördelar. Med rätt utrustning blir arbetsmiljön i schakten mer ergonomisk, dessutom finns ekonomiska och miljömässiga vinningar i att eliminera den logistik, förvaring och mans- och fordonstimmar som släntning, alltså hantering av stora jordmassor, innebär.
