Schaktarbete

Att stoppa ett vattenflöde i en dricksvattenledning är oftast enkelt. I de flesta system finns ventiler som gör det möjligt att isolera en ledningssträcka vid underhåll eller reparation. I spillvatten- och dagvattennät ser verkligheten annorlunda ut. Här består ledningsnäten ofta av självfallsledningar utan ventiler, vilket innebär att flödet fortsätter även när ledningen behöver inspekteras, repareras eller byggas om. För att kunna arbeta säkert och effektivt krävs därför andra metoder för tillfälliga avstängningar...

Vid schaktning i gata uppstår ofta betydande kostnader som inte alltid syns i den första kalkylen. Masshantering, transporter, tippavgifter, återfyllnad, grävtid och återställning av asfalt, trottoar och kantsten kan snabbt göra ett traditionellt öppet schakt betydligt dyrare än planerat. Genom att använda spontkassett eller annan stödkonstruktion kan schaktbredden begränsas, mängden schaktmassor minska och återställningsarbetet förenklas. 

Varje år genomförs tusentals schaktarbeten i svenska VA-, mark- och anläggningsprojekt. De flesta utförs utan incidenter, men när ett schaktras inträffar kan konsekvenserna bli allvarliga – både för människor, projekt och ekonomi.

Trots det finns det fortfarande osäkerhet kring en grundläggande fråga:

När behöver man stödkonstruktion i schakt?

Svaret är att det inte finns ett enskilt schaktdjup eller en generell regel som gäller för alla situationer. Behovet avgörs av markförhållanden, belastningar, grundvattennivåer, schaktdjup och de risker som finns på den aktuella arbetsplatsen.

Ja, det går att sponta inomhus — och i många projekt är det den säkraste och mest effektiva lösningen vid djupa schakter inne i befintliga byggnader.

För att lyckas krävs rätt geotekniska förutsättningar, anpassad spontlösning och noggrann planering. Inomhusschaktning skiljer sig från vanlig schaktning utomhus eftersom arbetet ofta sker nära befintlig grundläggning, under begränsad takhöjd och i känsliga industrimiljöer.

I genomsnitt sker en till tre dödsolyckor i Sverige varje år till följd av ras i schakt eller rörgravar. Under åren 2012 – 2017 anmäldes 116 arbetsskador efter olyckor i schakt och rörgravar. Ett femtiotal av dessa handlade om olika typer av ras och 87 av de drabbade arbetade med byggnads- och hantverksarbeten.

Källa: Arbetsmiljöverket

Att arbeta i och kring schakt och rörgravar är tyvärr förenat med stora risker. Att öka säkerheten för alla som arbetar på fältet, är i de flesta fall ett arbete som ständigt pågår. Och det är av största vikt – för fortfarande skadas och omkommer människor i svenska schakt. Ett fungerande säkerhetsarbete är alltså bokstavligen en fråga om liv och död.

Ras i schaktgravar sker i enlighet med väl kända naturlagar. Kunskapen finns om att en schaktgravs väggar rasar när specifika förutsättningar råder och att det sker helt i enlighet med naturens lagar.