Varje år genomförs tusentals schaktarbeten i svenska VA-, mark- och anläggningsprojekt. De flesta utförs utan incidenter, men när ett schaktras inträffar kan konsekvenserna bli allvarliga – både för människor, projekt och ekonomi.

Trots det finns det fortfarande osäkerhet kring en grundläggande fråga:

När behöver man stödkonstruktion i schakt?

Svaret är att det inte finns ett enskilt schaktdjup eller en generell regel som gäller för alla situationer. Behovet avgörs av markförhållanden, belastningar, grundvattennivåer, schaktdjup och de risker som finns på den aktuella arbetsplatsen.

Många tänker att mark är stabil så länge den ser stabil ut - verkligheten är betydligt mer komplex. Ett schakt förändrar de naturliga förutsättningarna i marken. Jordmassor som tidigare stöttade varandra förlorar sitt sidostöd och kan börja röra sig. Regn, vibrationer, trafik och förändrade grundvattennivåer kan dessutom påverka stabiliteten ytterligare. När ett ras inträffar sker det ofta snabbt och utan förvarning.

En kubikmeter jord eller grus kan väga upp till 1,8 ton. Redan relativt små ras kan därför få allvarliga konsekvenser för personer som arbetar i schaktet.

Olika jordarter beter sig på olika sätt.

Sand och grus

• Kan förlora stabilitet snabbt
• Påverkas av vibrationer och vatten
• Har ofta begränsad förmåga att stå med branta schaktväggar

Lera

• Kan upplevas stabil
• Riskerar plötsliga brott och skred
• Påverkas kraftigt av vatteninnehåll

Fyllnadsmassor

• • Är ofta svårbedömda
  • Kan innehålla material med varierande egenskaper
  • Kräver särskild försiktighet

Övriga påverkansfaktorer kan vara: 

• schaktdjup
• grundvatten
• geoteknik
• riskbedömning

Gemensamt för många olyckor är att riskerna ofta varit kända i förväg.

För att skapa ett säkert schakt används vanligtvis någon av två metoder:

Släntning

Släntning innebär att schaktväggarna görs flackare för att minska rasrisken.

Metoden fungerar i många situationer men kräver större arbetsyta och medför ofta:

• större schaktvolymer
• ökade transportkostnader
• mer återfyllnadsmaterial
• större återställningsytor

Stödkonstruktion

Stödkonstruktioner används för att hålla schaktväggarna på plats och begränsa schaktbredden.

Fördelarna är bland annat:

• förbättrad säkerhet
• mindre schaktvolymer
• mindre påverkan på omgivningen
• lägre återställningskostnader
• effektivare arbete i trånga miljöer

I stadsmiljöer och vid arbeten i gator är stödkonstruktion ofta den mest praktiska lösningen.

Det finns inget universellt schaktdjup där stödkonstruktion automatiskt krävs. Varje schakt måste bedömas utifrån sina egna förutsättningar. Faktorer som jordart, schaktdjup, grundvatten, trafik och omgivande belastningar påverkar säkerheten och valet av metod. Genom att planera arbetet noggrant och använda rätt stödkonstruktion när förhållandena kräver det kan risken för ras minskas avsevärt samtidigt som projektet genomförs mer effektivt och med bättre kontroll över kostnaderna.

Vad är skillnaden mellan släntning och stödkonstruktion?

Släntning innebär att schaktväggarna görs flackare. Stödkonstruktion innebär att väggarna stagas eller hålls på plats med exempelvis schaktkassetter, spont eller andra stödsystem.

Vilka faktorer påverkar risken för ras?

Jordart, schaktdjup, grundvatten, väderförhållanden, vibrationer och belastningar nära schaktkanten är några av de viktigaste faktorerna.

Är stödkonstruktion dyrare än släntning?

Sällan. I många projekt kan stödkonstruktion minska kostnader för masshantering, transporter, återfyllnad och återställning, samtidigt som arbetsmiljön förbättras.

Hur vet man vilken stödkonstruktion som behövs?

Valet bör baseras på geotekniska förutsättningar, schaktdjup, arbetsmiljökrav och belastningar i den aktuella miljön. Därför är korrekt dimensionering och rådgivning viktiga delar av planeringen.

Vill du ha råd och stöd i planeringen av nästa VA-projekt? Kontakta oss direkt.